Fredriks Evangelium

RSS

Ni vet den där känslan…

… när man hör ett gröndjävligt dunkande och man tänker Vad fan, har grannarna fest?!… Och när man kommer till insikt om att man faktiskt bor mitt ute i ingenstans och de få grannar som vanligt finns brukar vara minst sagt lugna… Och man då sticker ut huvudet genom dörren för att försöka luska ut vad sjutton som försiggår… Och man upptäcker att ens vanligtvis så tystlåtna och timida hippiegrannar har någon slags ockult trumritual inne hos sig… DEN känslan.

Feb 7

Det här med tvångssterilisering, hörni…

Låt mig börja med att understryka en viktig sak: Jag skriver inte det här för att provocera, jag skriver det här för att jag inte förstår och för att jag vill förstå. Det är för en gångs skull inte alls meningen att kliva någon på tårna eller göra mig lustig över något, jag vill istället bara bli upplyst om vad det är jag missat. För någonting verkar jag ha missat – om det enda partiet i riksdagen som håller med mig är Kristdemokraterna (och eventuellt Sverigedemokraterna?), måste jag nämligen ha missat något. Så, snälla, hjälp mig förstå!

Tvångssterilisering av transsexuella. Vari ligger problemet?

Jag vidhåller att jag är dåligt informerad. Jag har alltid trott att ett könsbyte helt enkelt innebär att en man som vill bli kvinna får sina könsdelar borttagna och en konstgjord vagina sätts i dess plats, medan en kvinna som vill bli man får vaginan utbytt mot konstgjord penis och scrotum. Därmed borde ju det tänkta födelsehålet också vara igenmurat… Men så kanske det inte är?

Som jag har förstått det genomgår en tilltänkt könsbytare rigorösa undersökningar och även flera år av ett leverne baserat på det kommande livet: en kvinna som vill bli man, lever som en man och vice versa. En kvinna som vill bli man, vill anamma allt som har med könet – inte könsrollen – man att göra. Och vice versa.

Undertecknad ser sig både som feminist och queer-anhängare, men kan likväl ändå inte se var tveksamheterna ligger i att honor föder barn och att hanar är de som tillhandahåller spermierna. Det är inte en fråga om könsroller (genus) eller sexualitetsnormer; det är en fråga om naturens dikotomi. Förutsatt att du inte är exempelvis sjöhäst; om du verkligen vill gå från hona till hane, har du då inte förverkat din rätt att föda barn? Ingår liksom inte det i hela paketet? Och finns det människor som även kämpar för dem som går från hane till hona? Är det meningen att de både ska få behålla sina av naturen givna könsdelar och därtill lägga till en vagina? Ska dessa då få transplantera en livmoder, så att de även kan bli gravida?

Jag funderar på ifall det här är det här en fråga om det tredje könets varande- eller icke varande? Men jag trodde i min enfald att detta var ett begrepp som belyste dem som inte kände sig hemma i endera könsrollen, men det kanske ligger djupare än så? Vill man skapa ett helt nytt faktiskt kön, ett mellanting mellan hona och hane; en individ som både har rätt att äga penis och livmoder? Ser man könsvalet som ett smörgåsbord där man kan välja och vraka, nu när vi kommit så pass långt i vår tekniska landvinning att detta eventuellt skulle kunna vara möjligt? Lite som att följa devisen Kan man, så ska man? Om så är fallet, kan man vara för detta och samtidigt vara mot exempelvis GMO-grödor?

Som jag skrev inledningsvis, upplys mig gärna – jag vill ju helst inte tycka som Kristdemokraterna. Det de anser är ju liksom oftast helt åt skogen… Och jag vill inte vara i skogen.

Jag känner mig utanför…

Se Big Bang Theory, säger folk. “Ge det de tre första avsnitten, så kommer du älska det!” Ja, nu har jag sett de tre första avsnitten. Och det är fortfarande inte roligt.

Serien handlar, så här långt, om en på tok för snygg tjej som utnyttjar det faktum att en av nördarna i lägenheten bredvid är förälskad i henne och därmed gör allt för att vinna hennes hjärta - troligtvis utan att någonsin få känslorna besvarade. Det är inte roligt; det är en brysk påminnelse om min egen ungdom.

Sen har vi en kille till. Det som tydligen ska vara roligt med honom är att han är ett socialt missfoster. Inte på det här sättet som jag själv är ett socialt missfoster, utan på det där viset någon med grav aspergers inte riktigt vet hur utbytet människor emellan går till. Det är inte roligt; det är enerverande till rysningsgränsen.

Dessa två individer har därtill två kompisar - en som tror han är Guds gåva till kvinnan och en som inte kan prata med kvinnan. Det är inte roligt; det är ett lätt unket tema som börjar utkristallisera sig.

Replikerna är inte vitsiga, karaktärerna är fåniga karikatyrer och skämten är högst repetitiva. Alltså, jag gillar ju lyteskomik lika mycket som nästa kille, men jag visste inte att det var socialt acceptabelt ute i den stora vida världen att driva med handikappade.

Vad blir nästa stora grej? So You Think You Can Dance, fast med endast rullstolsbundna deltagare?

Stalltips

Om du någon gång befinner dig på en middag med människor du inte känner och du får för dig att lätta upp stämningen genom att berätta om den där gången då du, efter att ejakulerat i en kvinnas ädlare delar, förde in tummen däri och sedan smetade resultatet i hennes panna - samtidigt som du utbrast “Simba!”… Försök låta bli det då.

Jan 6

Jak er snel hest

Man ska ju inte skåda given häst i munnen, men…

iTunes har de senaste tolv dagarna haft en kampanj då de ger bort någonting gratis från sitt enorma utbud. Någonting nytt varje dag. Vissa dagar har det varit appar, andra dagar har det varit böcker, men de flesta av dagarna har det faktiskt varit musiksinglar.

Singlar. Hur sexigt är det på en skala? Och hur 2012? Om man nu tycker om Andrea Bocelli (jag dömer inte, nejdå, verkligen inte!) så kanske man inte nöjer sig med en singel av karl’n? Då kanske man åtminstone vill ha en hel skiva? Eller… Jag vet ju inte, min empatiska förmåga sträcker sig trots allt bara  långt - med handen på hjärtat har jag egentligen svårt att sätta mig in i hur ett Andrea Bocelli-fan tänker; jag mest bara höftar här. Men vi kan väl för ett ögonblick låtsas att ett Andrea Boccelli-fan vill ha en hel skiva och inte lyssna på samma låt om och om och om igen? Om så är fallet, då är det ju faktiskt en ganska dålig gratispryl. Det kanske vi kan vara överens om?

Återigen; man ska ju egentligen inte skåda given häst i munnen, det ska man inte. Men de tolv dagarna har egentligen bara erbjudit en enda bra gratispryl - en fotoapp som vanligtvis kostar närmare fyrtio kronor - i övrigt har det mest varit någon bilderbok, ett par dåliga spel… och så singlar, alltså. Pluralis. Därför kan vi väl säga som så att den sista dagen hade förväntningarna på sig. Visst borde väl tolvdagarsfinalen leverera, kan man tycka? Nu skulle vi äntligen få utdelning för vår väntan! Instant-karma in the 21st century.

Den sista dagen av iTunes tolv dagar långa gratisfest gav oss… En singel med Foo Fighters.

Än en gång; man ska ju inte skåda given häst i munnen, det ska man inte. Men om jag ska uttrycka mig försiktigt, skulle jag nog vilja kalla det här för ett litet antiklimax. Men å andra sidan är ju antiklimax också en form av klimax.

Årskrönika

Personligen är jag oerhört glad för att 2011 snart är till ända. Det har varit ett hemskt år. Men jag väljer att fokusera på det som ändå varit positivt, so here goes:

  • Mitt relationsuppvaknande: Har övergivit monogami för den multiamorösa, queerdoftande, Relationsanarkin. Med allt vad det inneburit.
  • Min nya stil: Kilt - det ultimata plagget så länge kvicksilvret håller sig över 15 plusgrader… Kallare än så, så börjar prylen mellan benen mest påminna om en blå hissknapp.
  • Min viktnedgång: Jag har gått ned 16 kilo sedan i somras och därmed nått min idealvikt - 66,6 kg, fördelat på mina 182 cm över havet.
  • Min nya tatuering: Drop-in-tid är farliga grejer, men resultatet blev väldigt lyckat.
  • Mitt kirurgiska ingrepp: Visst gör det ont när strängar brister…
  • Min kärlek till Apple: MacBook och iPhone. Jag är äppelfrälst!
  • Min familj: Bra skit!
  • Mina vänner: Nya-, gamla- och fördjupade relationer.

Tack till er alla som varit med på resan. Jag har bestämt att 2012 ska bli mitt bästa år hittills; hoppas ni följer med då också…

Kan du ta ut Kebnekajse ur röven, så kanske du sitter lite bekvämare sen!

- Frida

ge-ek:

Comma Sutra

ge-ek:

Comma Sutra

Dec 9

There he goes: One of God’s own prototypes; a high-powered mutant of some kind, never even considered for mass production. Too weird to live, and too rare to die.

- Raoul Duke (“Fear and Loathing in Las Vegas”)

Dec 5

Darwin Awards

Jag förstår att du har rätten på din sida. Det gör jag. Jag förstår att jag som billist har skyldighet att släppa förbi dig som går ut på övergångsstället. Det gör jag.

Vad jag dock inte förstår är hur du, fotgängare, bara kan slänga dig ut framför min bil utan att du först fått ögonkontakt med mig. Det förstår jag verkligen inte.

Tror du att min bil blir mjuk bara för att den närmar sig ett övergångsställe? Tror du det? Kommer du sitta där med två amputerade ben och för evigt skadat pelvis och tänka “Jag hade minsann rätt! Det var värt att bli invalid!”? Kommer du resonera så?

I så fall förtjänar du faktiskt att bli påkörd. Då kanske du åtminstone inte riskerar sprida dina dåliga gener vidare.

Nov 6
comicallyvintage:

Adulthood - can you wait?

comicallyvintage:

Adulthood - can you wait?

There’s a thin line between a rapist and a romantic…

- F

Om du var en hemsida, skulle du vara 4chan!

- Kristian

Öppet brev till sjukvården…

Jag vet att ni sade åt mig att stygnen skulle försvinna av sig själva… Men imorgon är det fyra veckor sedan operationen och fortfarande sitter några trådar kvar.

Ska jag komma in och få dem bortplockade? Ska jag plocka bort dem själv med steriliserad pincett? Eller är det tänkt att de ska försvinna så fort tillräckligt många meter samlag avverkats och att jag helt enkelt ligger back?

Jag tycker kanske att farbror doktorn i så fall borde ha ordinerat en korrekt och lämplig mängd nyp per dag, så jag slapp sitta här och känna mig fånig… Det var bara det.

Vänligen,

- Vad gjorde ni i måndags, då?
- Jo, tittade på Fridas bröst och käkade kakor…